Alla blir inte inkluderade i nuvarande beslutsunderlag när det gäller att skapa förutsättningar rörelse och fysisk aktivitet för barn och unga. Att ta hänsyn till underlag som främst grundar sig på information från föreningsliv och organiserade idrotten, innebär att vi riskerar att missa både förståelsen för och möjligheten att stötta de som rör sig utanför föreningslivet. Mer kunskap och förståelse för hur barn och unga rör sig som helhet, kan bidra till mer jämlika förutsättningar för rörelse.
Fritidsbanken finns idag i över 120 kommuner i Sverige, bland annat i Filipstad och Storfors i Värmland. Fritidsbanken har en målbild om att vara 2000-talets folkbibliotek för fysisk och social aktivitet. Genom den målbilden är kan Fritidsbanken dessutom vara en viktig del i ett så främjandesystem för jämlik rörelse.
Vi testar om Fritidsbankens verksamhet kan bidra i (eller vara) ett främjandesystem och vad som händer när beslutsfattare kan utgå från ett bredare underlag kring sina invånares rörelse än det som de har tillgång till idag.
Den 24 mars 2023 genomfördes en datasprint vid Fritidsbankens lokaler i Filipstad. Inbjudna var personal från verksamheten, experter på ungas rörelse, nationella aktörer från regeringskansliet, företrädare från det lokala föreningslivet, offentliga organisationer och beslutsfattare med direkt påverkan på förutsättningar för rörelse lokalt.
Vad handlade dagen om?
Dagen handlade om hur vi kunde bredda beslutsunderlaget för att kunna främja rörelse och fysisk aktivitet som sker i marginalen av det vi i dagsläget mäter och har mycket data kring. Barn som deltar i organiserade idrott och i idrottsföreningar ’syns’ tydligare i data, och brukar också vara de målgrupper som får resurser tilldelad. Vi ville under en workshop synliggöra både den data som vi har, uppmärksamma det vi inte har, och ställa det i kontrast till vad närvarande beslutsfattare beskrev att de fattade sina beslut på.
Vad ville vi uppnå?
Vi ville se vad som händer när man synliggjorde dessa två perspektiv i rummet. Vad har vi för data? Vem och vad syns inte i den data vi har, och vad kan vi utmana det med? Finns det en glapp i vad vi anser är viktigt att satsa på, och de beslut som fattas i verkligheten?
Vad var resultatet?
Vi började ett samtal som vi har fortsatt, både med elevhälsa samt med ledningsnivån för att både förstå vikten av den erfarenhetsbaserad data, men även hur vi kan börja utmana den ekonomiska logiken som kan så lätt lägga folkhälsa vid sidan om.